Pass


I torsdags skulle jag köpa ett nytt mobil nr. Det ösregnade. När det regnar i Shanghai så känns det som att det regnar dubbelt så mkt än det gör för man bli dubbelt så blöt och det tar dubbelt så lång tid att torka. Kommer fram till China Telecom men får inte köpa ett nytt nr för jag glömde mitt pass. Hade glömt att man måste visa pass för att köpa ett kontant kort i Kina. Får gå hem igen.

Sedan skulle jag köpa tågbiljetter till Suzhou. Jag grät både under tiden och efteråt.
Tänk att tågbiljettsköp kan vara så frustrerande..?!

1. Söka på nätet vart man kan köpa tågbiljetter förutom på tågstationen. För jag lovar -dit vill man inte åka i onödan. Det finns små biljettkontor utspridda men de är lite anonyma och svåra att hitta.

2. Ta sig till biljettkontoret. Det regnar. Ingen taxi går att få tag på. Jag går istället vilket inte är så långt -bara 15 min.

3. Hittar rätt, ställer mig i ett litet rum med långa köer. Ljudnivån är som på ett dagis med pigga ungar. Söker i min uppslagsbok efter rätt ord att säga när det är min tur. Det tar lång tid för när folk väl kommer fram till luckan måste de ringa till jag vet inte vem eller vilka och de pratar med lika stora bokstäver som om de haft ont någonstans.

4. När det är min tur så skriker damen i luckan i sin mikrofon så jag ryggar tillbaka. Nej hon är inte arg på mig -hon frågar bara vart jag ska. Lyckas göra mig förstådd. Jag och P ska åka olika tider  dit men samma tid hem. Men jag måste visa bådas pass för att få köpa två returbiljetter. Jag köper en returbiljett.

5. Ställer mig i en annan kö för att köpa en till returbiljett -men den gubben gick inte.

6. Går hem för en taxi går fortfarande inte att få tag på.

7. Hämtar P's pass.

8. Tar en taxi tillbaka till biljettkontoret (!!!)

9. Köper en till biljett. Samma dam i luckan, men jag måste ändå förklara att jag ska ha en till likadan och inte två.

Känner att jag vill ha alla passäreneden avklarade och åker därför direkt till China Telecom och köper ett nytt nr.

Det här är egentligen en vanlig Kina dag. Hur saker o ting kan gå otroligt osmidigt. Man har vant sig vid det, men har man en dålig dag så blir den dubbelt så dålig och frustrerande än om man inte hade varit i Kina. Jag passar nästa gång en sådan här dag dyker upp.



Kommentarer
Postat av: carolin

herre min gud...! hur har du stått ut? här blir jag irriterad när tanter och gubbar klagar på att man inte får cykla på trottoarer...

2011-08-30 @ 22:25:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0