Copyshop
Första gången jag skulle gå till ett kopieringsställe blev jag varnad för att de är väldigt speciella människor som jobbar där.
De senaste veckorna har jag gått till en copyshop på Redlight minst 2ggr om dagen då jag har hållt på med ett projekt som krävt mycket pappersutskrifter och scanning.
Det känns nästan som att gå in på en coffeeshop. De som jobbar där har ständigt en cigg i mungipan och ett askfat med berg av fimpar bredvid sig.
Tänk er Tabita i "Mia & Klara" fast mindre pratglada och mindre "med i matchen".
Jag får aldrig en igenkännande hälsning, de börjar alltid prata holländska med mig även fast de borde veta efter att jag har sprungit där i två veckor att jag pratar engelska.
De kör vattenkammat eller gelé i luggen. De har en liten tattuering här och där.
Jag har försökt att få dem att le, försökt småprata, men det går helt enkelt inte.
Eller jo -en gång! Då jag hade varit och köpt toalettpapper innan jag gick dit och glömde det där. Sprang tillbaka ner för trappan och där stod de och skrattade med toalettpappret i handen.
Kommentarer
Trackback
