Turkisk


Jag fick frågan om jag var från Turkiet för inte så länge sedan

Jag plingar på ännu en dörr, en tjej öppnar

Hon har ett litet födelsemärke på kinden, under ögat.
Precis som jag. Samma färger och drag som jag har.

Jag frågar "är du från Turkiet?"
"ja" svarar hon





Grr...


 

Ah jag är så irriterad!

Har inte hittat ett enda vettigt boende i Amsterdam på över en vecka.

Allt är så komplicerat. Det går inte i en rasande fart.

Jag måste vara aktiv på x-antal hemsidor för att sedan kriga.

 

Tacka vet jag www.smartshanghai.com/housing

 

Jag måste leta upp på en karta vart jag ska titta på ett rum,

sedan ta spårvagnen med flera byten dit, som kostar lika mkt som att hoppa in i en taxi

i Shanghai t/r och åka till sin destination på 10 minuter.

Sedan när jag kommer fram så är det så låg standard så jag vill knappt sätta min fot innanför dörren.

 

Det går för l å n g s a m t

 

Inga mass-mejl i inkorgen om vad som händer ikväll eller till helgen.

Mina dagar är inte fulla med möjligheter längre.

 

Idag saknar jag Shanghai där mina vänner badar i champagne

och där roliga fester/middagar står dem upp över öronen...

 

 

 


 


Bakom sadeln


Shanghai vs. Amsterdam



I Shanghai tog jag ofta motorcykeltaxi från metrostationen till jobbet.
Utan hjälm, i rasande fart zik-zakade vi mellan bilarna. Jag älskar det.
Det är superfarligt, jag vet. Kanske just därför.

Igår bak på min kopmis cykel fick jag samma känsla. Tror vi var nära
lika många olyckor på 10 min som jag var på 19 månader i Shanghai.

Adrenalin addict ♥

Skillnaden är att i Amsterdam får jag inte kli-attacker i ansiktet efteråt p.g.a. den orena luften.
Luften här är så skön att andas och man känner sig fräsch när man har varit ute!




20/11 2010


Det har varit speciella dagar.
Dagar av kontrast mellan Diktatur Kina och Öppna Holland.

I lördags skrev jag några rader efter att ha strosat lite i mitt kvarter:



Jag har tagit det superlugnt i Amsterdam sedan jag kom.
Försöker smälta att jag är här och inte skynda på intrycken.

Det är lika mycket folk på gatorna som i Shanghai nästan.
Försökte hitta ett mysigt café att spendera några timmar med en bok.
Få alt. i mitt tillfälliga kvarter förrutom coffee shops och pubar.

Tur att vi gjort delar av studion till ett mysigt rum. Vill bara vara här hela tiden.





När jag skulle handla mat gick jag automatiskt in till den Kinesiska matbutiken.
Hela min kropp suktar efter asiatiskt. Och jag har insett att jag har fått en djup förståelse för att kineser alltid tar med sin egen mat när de reser. Om så bara till en annan stad i Kina. Jag saknar det asiatiska köket!

Chinatown ligger bara en liten bro bort, där finns t.o.m ett tempel.

Istället för kinesiska stinkande söta dofter på gatorna som jag är van vid och inte reagerar på längre i Shanghai känner jag en annan typ av söt rökdoft på gatorna som jag inte vill bli van vid... Och tänk om jag blir van vid prostitution?

Hmm... om Shanghai och Kina gjorde mig less på prylar/konsumtion p.g.a. att det fanns för mycket smaklöst av allt, allt, allt. Hur kommer då Amsterdam och Holland forma mig? Här finns det mycket annat smaklöst i mängder.

Föredrar att se kineser i pyjamas på gatorna än nakna kvinnor i skyltfönster.
Och blir hellre tilltalad av vuxna kineser som beter sig som omogna tonåringar p.g.a att de inte vet bättre
än vuxna höga holländare som vet bättre samt köper sex.

Red light district ger inte ett superbra första intryck av Amsterdam.
Men det vet jag om och jag har även sett vad som finns bortom - och det gillar jag starkt!







Bakom min röda gardin


Moulin Rouge




Prostitution




Sedan år 2000 år det lagligt med prostitution i Holland.
Verksamheten är koncentrerad till "min gata" Red light district.

När jag tittar ut ser jag hur flickorna/tjejerna/tanterna i skyltfönstrena erbjuder sina tjänster och diskuterar priset med sina kunder. De prostituerade möter ofta diskrimination i sammhället t.ex. banker vägrar ibland att ge dem samma förmåner som andra kontoinnehavare. De har precis som statliga anställda rätt till statlig sjukvård och har samma rättigheter som vilken skattebetalare som helst; för de betalar skatt som vilken anställd som helst.

All prostitution är inte frivillig. Många sexarbetare tvingas arbeta tolv timmar om dygnet sju dagar i veckan. Och trafficking av kvinnor förekommer. Men kommunförvaltningen vill inte förbjuda prostitutionen för det skulle bara göra det ännu värre för de prostituerade.


Red Light District är ett av stadens säkraste ställen eftersom det dygnet runt befinner sig polismän och privata livvakter i närheten av kvinnorna som nästan alltid arbetar.

Så ja: jag känner mig säker och äcklad. Blundar när jag går till och från studion.
Fönstrena/dörrarna ligger så tätt att det ibland känns som att jag låser upp dörren till en hora.

Min kompis bor i samma hus som en sexbutik (m.m?) i Borås. Tittar man ut genom hennes fönster eller står på hennes balkong ser man kunder som kommer och går. "Elli, de är dem du minst anar" säger hon alltid med en grimas. Och jag springer alltid ifrån fönstret när jag ser en kund i ögonvrån. Nu skrattar jag åt mig själv där jag sitter.

Haha för här får jag springa flera kilometer för att inte se en prostituerad, en sexshop eller sexmuseeum!



Vakna här vs. där


Imorse vaknade jag inte kl 8 av att det spelades förskräckligt
härlig musik i en park som kineserna gympar till.

Imorse vaknade jag av att en holländare låste upp sin skraltiga cykel
och cyklade iväg på kullerstenarna utanför fönstret.

Det är så olika det där, vart man vaknar och av vad.






Smoking...



yes, det ar precis vad kineserna m.fl. gor i Shanghai!
Overallt!

Josse och Maria ar forvanade,
de sitter och hostar och blanger pa manniksorna pa barer och restaurnager.

Igar nar vi kakade sa var det "No smoking" skyltar
pa restaurangen men det var tva man som rokte anda!
Inte sa aptitretande... Sa Josse sa till servitoren som sag till att de fimpade.
Bra Josse!

"Nagon gang maste de ju ocksa borja med rokforbud" tycker de. Jag med.
Men reagerar inte langre, har blivit for van, accepterar. 
Obra!





Foto: Steve McCurry



Forsta Shanghai foralskelsen


Det ar sa harligt att traffa manniskor som varit i Shanghai ett par dagar.

Deras ogon lyser och deras kroppsprak uttrycker minst lika tydligt som orden
-Shanghai ar en fantastiskt cool stad! Wow wow wow!
De sprudlar! Och man blir smittad, nyforalskad i staden.

Jag fragade en 23 arig kille som var och kollade pa mitt rum
hur lange han tanker stanna i Shanghai.
Han: I'm gonna settle down here.
Jag: And how long have you been here?
Han: 3 days.
Jag: Ah
Han: I lived in HK for 6 months already, but HK is too squared for me.
Jag: Mmm yeah Shanghai is not squared at all. Get your point.

Jag borjar sakna ett liv med kanter dock.
Inte en inrutad tillvaro men med kanter... och bla himmel.
Kanske mest en bla himmel.



På ett villkor...



När jag kom tillbaka till Shanghai hade jag fått en ny kinesisk kollega på kontoret.

Hon är projektanställd till den holländska modevisningen som är på söndag.

Budgeten till denna är väldigt tight så hon erbjöds en väldigt låg lön.

Hon hade tydligen sagt:
"jag accepterar det på ett villkor,
att jag har tillgång till en parkeringsplats varje dag"

Det var inga problem.

Tjejen kör sin röda porsche till jobbet varje dag!

Hahah only in China!?




Ibland blir det rätt, ibland blir det fel


 

Feminina strass solglasögon på en man.

Vi har inte samma estetiska språk.

Ett exempel på hur "fel" det kan bli...

 



Flygplansintryck


Man vet att man är på ett flygplan till/från Kina då hela besättningen
reser sig upp, tar ner sitt bagage och är påväg ut innan säkerhetsbälts-
lampan slocknat.

Och man vet att man är på en flygplats i Kina
när man inte ser rullbandet i väntan på väskor.

Eller när någon envist försöker få med sig en stor juice in på planet

 

 

Haha eller som när vi landat i Korea.

På toaletten: En kines har tagit med sig sin vagn med väskor in på toaletten.

Satt sig i 2:a båset och ställt sin vagn i den supertrånga gången, utanför sin dörr.

Det är så trångt så hon kan inte stänga dörren pga av vagnen.

Jag harklar mig irriterat när jag kissenödigt inte kan komma förbi till resterande toalettbås.

Hon kör då in halva vagnen i sitt toalettbås och kan såklart fortfarande inte stänga dörren.

Men jag kan klämma mig förbi.

När jag är färdig sitter hon där och kissar med öppen dörr

och ett fast grepp om sin vagn med väskor.

 

Alla sätt är bra..?

 


 


Platt som en landningsbana


Jag och min kollega kladde pa provdockorna
i butiken klader fran hostkollektionen.

"de har typ inga brost" sager jag.
"nej de ar valdigt platta" sager hon.

"haha ja, typ som jag ar" skojar jag.
"yes you are like an airport" sager hon.

"what?!" utbrister jag.
"yes airports are very flat you know" sager hon
och flaxar med armarna som en blind manniska
for att visa att det inte finns nagra hinder
pa flygplatser dar planen landar/lyfter.



Och om nagra fa timmar beger mig jag och min 
travelpartner oss till flygplatsen och flyger till Seoul :)

Ater pa sondag!









A good question


Idag i t-banan fick jag fragan:

-Are you from a country?







Kinesiska namn


Jag tycker att de kinesiska namnen är så fina.
Det är inte "bara ett namn" utan har faktiskt en betydelse, baktanke och mening.
Inte alla gånger, men många gånger.

Då min kinesiska kollega berättade att hennes bror fått en son frågade jag direkt vad han skulle heta.

Hon sa att det inte var bestämt för att den gamle mannen i hembyn inte hade träffat bebisen än.
Vidare berättade hon att i hennes by finns det en gammal man som ser vilket element barnet har för lite av och tillför därför det i namnet. Min kollegas kinesiska namn översätts till Moln så jag antar att hon behövde tillföra antingen vatten eller luft för att leva mer i balans och harmoni, få ett lyckligt liv.

Jag heter som ni vet Ellinor





I like väskbärare

 

Det finns egenskaper hos kinesiska män som jag är osäker på om jag gillar eller inte.

T.ex. det här med att visa magen när det är varmt -ja jag funderar seröst på om

jag faktiskt gillar det. Leker ofta med tanken på att gå runt i stan i Borås en

varm sommartorsdag (Borås har konserter på stora torget då) och männen

gick med magen bar. Vore det lite lite roligare med ett friare och öppnare sammhälle?
Mer naturligt liksom...




Hur som helst; det här är jag säker på att jag gillar!
I Shanghai är det mer eller mindre lag pa att killen bär
tjejens väska. Går man i ett shoppingcenter så ser man
män med handväskor istället för kvinnor. De är ju starkare
och kvinnorna behöver båda händerna fria när de shoppar!





Du blir frisk av vad du äter


Jätte konstigt: Jag fick en släng av urinvägsinfektion här om dagen. Efter att ha sprungit på toa ungefär 10 gånger på en timma och kissat två droppar och haft hur ont som helst så gick jag till affären och köpte tranbärsjuice. Min urinvägsinfekton gick sedan över på två timmar. Kortaste urinvägsinfektionen i mitt liv.

Efter det så började jag och min kinesiska kollega prata om hur det man äter påverkar kroppen och hyn.

Köpte även en annan typ av frukt i affären bara för att det såg ut som tranbär men det visade sig vara Hawthorn (vet inte den svenska översättningen). Då säger min kollega direkt att de också är bra för magen, för livmodern, den minskar risken för cancer, det är bra för matsmältningen, blodtrycket, för hjärtat  och om man vill gå ner i vikt.

Sådant här vet kineser utan att researcha! Jag blir lika imponerad varje gång! Jag har blivit så bortskämd med sådant, så fort jag har något typ av besvär så frågar jag varför och vad jag kan äta för att bota det!
Visste ni att de har en torkad blomma för varje organ i kroppen som de lägger i varmt vatten och dricker som tea?

Jag har haft väldigt fin hy sedan jag flyttade till Kina vilket säkert beror på mindre stress och att jag äter annorlunda, har högre livskvalitet. Efter att jag detoxat en vecka för att rensa kroppen så har jag nu en period av sämre hy. Hon kunde t.o.m utläsa vilket organ det är fel på i min kropp utifrån vart i mitt ansikte det ploppat upp en blemma eller två!

Pannan: Om man känner stress/press, sover dåligt.
Ögonbryn: Hjärtat. Undvik: alkohol, tobak, kryddig mat, motion.
Näsa: Magen, matsmältningen. Undvik: Kall mat.
Näsvinge: Livmodern.
Höger kind: Lungproblem. Undvik: Mango, seafood.
Vänster kind: Leverproblem. Vila, se till att va på bra humör och andas frisk luft.
Munnen: Går för sällan på toa, ät mer frukt och grönt. Ät regelbundet.
Hårfästet: Äter för mycket halvfabrikat.

Jag är ju ingen expert men väljer att inte vara speciellt källkritisk för detta ligger så nära deras levene liksom. Det är naturligt och självklart för dem. När de berättar om det så känns det bara så rätt! Och alla vet dessa små knep. Jag tillhör en av dem som aldrig stoppar i sig en alvedon eller ipreen om jag inte känner mig döende och är därför väldigt öppen och intresserad av dessa naturliga metoder.

Minns att jag läste en artikel för ett tag sedan om huden som organ och då jag berättade för min kollega att för oss svenskar så är allt detta inte självklart, att vissa är mkt skeptiska till och med kritiska... Då skakade hon bara på huvudet och tyckte nog att vi är lite dumma i Sverige.





Stretching


på t-banan





och utanför...




Jag gillar hur fritt det är här,
hur tillåtet och naturligt det är att göra precis det man känner för
och vad ens kropp faktiskt behöver.

Man kan först tro att man befinner sig i närehten av ett dårhus
då folk går baklänges samt klappar i händera på gatorna!
Men det är långt ifrån dårskap. Ying yang tror jag det delvis kallas.

Gå baklänges, klappa i händerna framför och bakom koppen m.m.
-För man går ju framlänges hela dagen, då måste man ju gå lite baklänges med.
Bra för balans och hållning.
-Klappar gör man i händerna för att stimulera nerverna i händerna och fingrarna.

Stretching och klapp är ju trevligare än rapar, pill i näsan och harklingar dock...





kärlek och åldernshöst.


Läs Saras blogginlägg om att kärlek = lyx

Visste du det?
Att du som läser detta tillhör de få procent i världen som som kan välja partner pga
att det pirrar i hela kroppen när ni ser varandra?
Att ni från början trivs och attraheras av varandra.

Detta är ett ämne som cirkulerar i mitt huvud ofta.
Efter 1,5 år i Asien har jag en förstålse för den andra sidan av myntet.
Jag är inte för det, inte alltid emot det heller.
Jag accepterar och förstår varför verkligheten ser ut som den gör,
även om det många gånger gjort mig så otroligt berörd och ledsen.

Förra året när jag hörde den 1:a kinesiska vännen berätta historien om hur hon efter 3 års förhållande var tvungen att göra slut med sin kille p.g.a. att hennse pappa inte ansåg att han var bra nog för henne. Kanske kom han inte från rätt stad/provins. Man vill ju bo nära när åldernshöst och barnbarn närmar sig. Pojkvännen hade inte ett jobb som tilltalade pappan, rätt bakgrund, kanske inte heller en inkomst som dög. Det är en av de första frågor som ställs då pojkvännen träffar föräldrarna i Kina: Årsinkomst?

Det är viktigt för den = föräldrarnas framtid och pension.

Tilläggas bör att hon valde att plugga mode for att hennes kille var interiördesigner,

hon ville passa in i hans liv och ha samma rytm.

Hon sa med rödsprängda ögon "Ellinor, I have been crying a river"
Efter att ha lyssnat på hela historen i detalj så gjorde jag nästan det med.

Hon slutade plugga mode efter det, började jobba ist.
För hur många killar pluggar mode? Som dessutom är hetro.

Hur lätt är det att hitta en framtida man i skolan, där hon spenderade all sin tid?
Hon var 25 år då och det började med andra ord bli bröllopstankar hos foräldrarna.
26 år och utan potentiell man = obra i Kina. 

Förra sommaren blev en annan vän tillsagd av föräldrarna att det började bli dags att skaffa ett förhållande. Hon och jag är lika gamla/unga. Hon dejtade därför 3 killar samtidigt. Jag traffade dem alla 3 för hon ville ha råd samt någon som ställde frågor. Tydligen är det så att tjejen inte ska ställa så mkt frågor utan får bara reda på det som killen väljer att berätta. Det är mer okej om kompisen frågar.

Tillslut så dög ingen. Varför?

Kille 1: Skild och hade kort stubin


Kille 2: För gammal och jobbade dessutom på samma arbetsplats.


Kille 3: Hade bott i Canada och kom inte från samma provins vilket föraldrarna ville att han skulle göra. Ang. Canada sa var det negativt för hon kunde ju aldrig kolla upp vad han gjort där liksom. (Min favorit! Kanske p.g.a. att han var den enda jag kunde prata med...!!! Han var social, rolig, hade glimten i ögat och var ung och snygg. )

Mycket intressant att höra resonemangen.
Precis som Sara skrev, ämnet känslor och pirr i kroppen förekom inte.
Och jag fick för första gången insikt och förståelse för äktenskapsmyntets andra sida.

 

Ett annat intressant resonemang som satt sina spår hos mig var när en kinesisk vän anförtrodde sig, berättade att hennes västerländska kille sedan flera år gjort en annan tjej med barn nyligen. Hon visste inte vad hon skulle göra. Hon tänkte alltså tanken och argumenterade fram och tillbaka hurvida hon skulle kunna leva med denna vetskap tillsammans med honom resten av livet eller inte. Hon sa att om han gifter sig med mig inom kort kan jag acceptera och kanske förlåta, jag behöver en framtidsgaranti för att det kommer vara vi. Men om vi fortsätter som nu i nåt år till och han sedan gör slut är jag rökt, kommer ha blivit för gammal för att hitta någon annan.

Det har gått några månader och hon har ännu inte gjort sitt slutgiltiga val.


Min blogg brukar innehålla lättsamma, roliga saker. Blider jag knäpper på gatan...
Beskriver kanske min humor mer än mina seriösa sidor och tankar.

Kanske har jag valt att öppna ögonen mer för det roliga/knäppa för att undvika att bli för färgad. För att skapa en balans, täcka upp för allt det som i mina ögon är hemskt och i mina öron är sorgligt. Sådant som berört och satt sina spår hos mig, ämnen som dessa är något som påverkar mig starkt.


Som trogen DN läsare blev jag upprörd efter att ha läst artikeln och kommentarerna i
Unga eldsjalar startar eget.

Ofta blir jag upprörd när jag läser just kommentarerna,
brukar knipa igen, på sin höjd svära lite för mig själv
och ibland skratta över hur dum människan är.

För att sedan ta ut min energi på

taxichaufförer som försöker lura mig.


Grr... Min kinesiska kollega mäker att jag är upprörd och frågar vad jag läser.
Jag börjar med att berätta att i Sverige så sätter vi våra barn på dagis när de behöver passas.
Hon säger att hennes far/morforäldrar tog hand om henne. 
Sedan förklarar jag vidare att i Sverige har vi äldrevård.
D.v.s att när våra föräldrar blir gamla och inte kan ta hand som sig själva så skickar vi dem till ett typ av sjukhus. Hon säger att hon har hört talas om detta fenomen i nordväst.

Hon säger att hon aldrig kan tänka sig att skicka sina föräldrar till ett sådant ställe.

Blir det inte väldigt ensamt? Saknar de inte sina barn och barnbarn?

Jo, säger jag: Därför har en grupp ungdomar startat ett företag som skickar ut ungdomar

till äldrevården för att umgås. De får betalt for att samtala, spela spel och så.
Hon frågar: Varför umgås de inte med sina egna barn och barnbarn istället?

Ja, kanske bor de långt bort, kanske gör dem det också ibland.
Kanske har de inte en nära relation. Kanske för att de inte får betalt...

Kanske tar de sig inte tid.

En annan gång när jag berättade om levnadsförhållanden i Sverige
sa kommenterade min andra kollega:
Jaha, sa du lever ditt liv for din egen skull och inte för din familjs?
Detta ar en mening som satt sig fast i mitt huvud.
Är det så? Vill jag att det ska vara så?

Om jag får barn en dag sa hoppas jag att det/dem kommer stå sina mor- och farföräldrar nära. För att bevara den svenska kulturen (?), för att bevara var familjs kultur. Jag vill att mina barn ska känna till och höra historier om sin bakgrund. Växa upp och veta min historia känna mina föraldrar utan och innan. Gå barfota i samma gräs som jag gått barfota i. Jag vill även att de ska vilja ta hand om mig när jag behöver och vilja ge tillbaka all den omsorg och kärlek jag har gett till dem. Inte att jag ska vara en plikt eller börda. Jag vill inte bo på ett ålderdomshem där ungdomar får betalt för att roa mig -då jag har egna barn och barnbarn som kan göra det av kärlek. Eller ännu bättre: om jag bodde hemma hos dem och de tog hand om mig. Den sista tiden av mitt liv få värme, höra skratt, lyssna om jag inte själv kan delta i en disskusion. 

Men är inte detta möjligt så accepterar jag att bli road av någon annans barnbarn, win-win?

Är detta priset som betalas för att få gifta sig av kärlek och leva sitt liv för sin egen skull
eller går det faktiskt att kombinera det bästa av två världar?

You get what you give.

Min kollega:
"Ellinor, I was thinking about what we were talking about...
If you didn't have your parents and grandparets how did you come to this world?
Take responsibility and show respect to them and don't place them in that kind of lonely and sad place!"



Jag satte en taxichaufför på plats idag


Jag har åter förvånats över mig själv.
Från lugn filbunke har jag gått till att få hetsigt temprament.
Vänjer mig inte vid denna personlighetsförandring!

Åkte taxi till jobbet.
Lämnar fram mitt publictransport kort att betala med,
chaffören drar det flera gånger över kortläsaren.

Han säger: Bu keyi (= fungerar ej)
Jag lämnar fram pengar istället. 20 RMB, får 1 RMB tillbaka.
Får ett kvitto. Jag tycker inte att det framgår på kvittot att det blev 19 RMB,
det var nåt fel på utskriften i just detta fallet. 
Iom att jag får transport betalt av jobbet så vill jag att det ska framgå tydligt.

Vi ordar lite fram och tillbaka om hurvida det syns eller inte -tror jag.
Men han känner sig påkommen! -Visar mig hur mkt pengar jag har kvar på mitt kort.
Jag inser då att jag har betalat både med kort och pengar! Aha!

Blir på sekunden hetisg och skriker att jag har betalt två gånger.
Likt en spanjor viftar jag med händer och armar!
Han forsoker prata bort mig -men misslyckas.
Ger tillbaks min 20:a och kortet. Ber om att fa tillbaka sitt 1 mynt.

No way!!! skicker jag, your fucking idiot!!!
Drämmer igen bildorren, hårdare an någonsin tidigare.

 



Har känt mig som ett psykfall hela dagen

(ungefär som hon som får ryck och skriker könsord i filmen Hollywood Giggalo),

hur kunde jag brusa upp och använda/skrika så fula ord?!
Intalar mig sjalv att hade jag inte gjort det sa hade jag fått betala för två taxiresor.
Och ärligt talat: Det är skönt att skälla på någon,
framförallt på de som förtjänar det och då överdriva och ta i lite extra!

Tips: Prova!



Belly man no.1


Kinesiska män gillar att gå med magen bar.
(när det är varmt)




Jag har hört rykten om att det numera är förbjudet i Peking
p.g.a att de skämmer ut befolkningen men jag vet inte om det stämmer.

Första gången jag såg det var i Hangzhou förra året och jag höll på att dö.
Fick bita mig i tungan under teaprovningen!



Morfar frågar alltid om jag träffat någon kille i Kina och om jag ska gifta mig någon gång.
Sedan jag svarat "ja" och skickat över denna bilden har han inte frågat igen:







Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0