Ellinor Sedig

Jag är en av dem som ser filmer som jag gillar om och om igen.
Oftast inte i sträck för jag somnar i regel alltid framför en TV.

Idag är mitt huvud tungt och kroppen öm så jag stannade hemma från jobbet.
Vaknade precis till liv nu kl 13.30

Har precis kokat en kopp kaffe, hällt upp en kopp tea och satt på en favorit film:

Jag älskar deras resväskor av Marc Jacobs för LV,
skyskongnabbet, kostymerna, färgerna, musiken, allt, allt, allt.





Låten i början av The Kinks är så bra.
"This time tomorrow"

This time tomorrow where will we be
On a spaceship somewhere sailing across an empty sea
This time tomorrow what will we know
Well we still be here watching an in-flight movie show
I'll leave the sun behind me and watch the clouds as they sadly pass me by
Seven miles below ma I can see the world and it ain't so big at all
This time tomorrow what will we see
Field full of houses, endless rows of crowded streets
I don't where I'm going, I don't want to see
I feel the world below me looking up at me
Leave the sun behind me, and watch the clouds as they sadly pass me by
And I'm in perpetual motion and the world below doesn't matter much to me
This time tomorrow where will we be
On a spaceship somewhere sailing across any empty sea
This time tomorrow, this time tomorrow

För att inte tala om Peter Sarstedt's
"Where do you go to my lover"

♥

Hoppas jag kan hålla mig vaken och se hela filmen -för första gången...
om inte så kommer jag ändå se den igen och igen.