Ellinor Sedig

Det var lite av en chock när jag först kom hit, jag kastades som ni minns in mitt i Redlight district.
Efter att knappt ha vetat att prostitution existerar offentligt och lagligt,
så levde jag mitt i det och kunde inte undvika det.

Idag tillhör de prostituerade min dagliga värld och
jag ser eller påverkas inte av det alls på samma sätt längre.

Erkänner att jag undviker att titta på dem. Det finns så många sorgliga ögon som jag mår dåligt av att möta. Jag vet att de står där och säljer sig själva för att de inte sett någon annan utväg.

Min chef tappade en grej på vår gata för ett tag sedan som försvann, då fick jag gå och knacka på hos var och varannan prostituerad och fråga om de sett något. Många av dem förstod inte engelska.
Flera av dem är från Ungern fick jag veta då. Jag tittade inte förbi kropparna i de öppna dörrarna,
för jag vill inte veta i detalj hur det ser ut inne på deras arbetsplats.

I vårt grannfönster jobbade en tjej för några år sedan,
på vars kropp det började dyka upp tattueringar.
Det kan betyda att hon är "märkt" och ägs av en hallick.
Hon blev gravid senare och fortsatte jobba i fönstret tills hon fött sitt barn.
En tid senare hittades hon knivmördad i sitt fönster/rum.

Det jobbar en ny tjej i det fönstret. Hon har tydligen samma sorgsna blick som den tidigare tjejen.
Hon har också samma typ av tattueringar.





Det sprang runt en liten söt hund på gatan utanför studion här om dagen när jag skulle cykla hem.
Tjejerna hade överförtjust öppnat sina dörrar och den sprang fram och tillbaka och gullade med dem.
Den sprang även fram till mig och försökte hoppa upp och fånga min uppmärksamhet med
men jag hoppade åt sidan för jag gillar inte när okända hundar nuddar mig.
Då kissade hunden på min cykel.
Tjejen i grannfönstret + de andra och jag vek oss av skratt åt händelsen.
Det var lite av ett moment för mig att stå och skratta tillsammans
med fullspacklade tjejer i bara underkläder på redlight.

---