Déjà vu
Det senast har jag flera gånger fått känslan av att ha upplevt samma sak tidigare.
Så kallad ”Déjà vu” vilket är den franska översättningen på ”redan sett”.
På wikipedia finns det flera förklaringar till déjà vu:
Det finns en teori om att déjà vu faktiskt har med minnet att göra.
Det innebär att en händelse inte registreras i närminnet utan hoppar direkt till långtidsminnet, vilket leder till att man får en känsla av att det som händer runt omkring oss har redan hänt tidigare.
En teori är att allt som händer omkring oss blir för mycket för hjärnan,
och minnessystemen kan för ett ögonblick inte hänga med.
När minnet sedan kommer ikapp känns det som om man tidigare varit med om det som händer.
Ytterligare en teori är att en déjà vu skulle vara en förmåga i hjärnan vi inte kan använda annars, att det skulle vara hjärnans sätt att logiskt förutse vad som bör eller kan hända. Under perioder i livet då man sover dåligt och är trött under dagarna, kan déjà vu uppkomma flera gånger dagligen.
Man tror också att hjärnan sänder två signaler efter varandra som leder till att man tror att det har hänt två gånger som leder till att man tror att det hänt tidigare.
En annan teori om déjà vu är att för ett par mikrodels sekunder stängs hjärnan av för att sedan slås på igen. Detta leder till att hjärnan kommer ihåg det som hände innan den stängdes av och uppfattar sedan det som händer efteråt. Eftersom detta händer så fort "händer" samma sak i verkligheten genom hela förloppet.
En mer religiös tanke är att drömmar berättar vad som ska hända i framtiden.
När man får en déjà vu-känsla är det händelserna man har drömt om som inträffar.
Jag gillar att få déjà vu upplevelser och tidigare tolkat dem som att jag är på väg åt rätt håll.
Att jag är på den banan som är menad för mig.
Att livet redan är förutbestämt och att jag följer mitt livsöde.
Kanske stämmer den synen om ”déjà vu” bäst in på den religiösa synvinkeln.
Mest trovärdigt är ju dock att det har hänt/händer alldeles för mycket omkring mig och att det blir för mycket för hjärnan. Jag har sedan jag började andas ut igen varit ganska trött under dagarna.
Jag har äntligen landat och kommit in i en vardag som verkar bestå i minst ett halvår till, skulle vilja påstå att det tog 9 månader att komma till denna punkt.
Det första halvåret började jag anpassa mig till ett helt nytt liv,
nytt land, nya människor, nytt språk osv.
Åkte tillbaka till Sverige 1 månad. Bytte klass i Shanghai efter sommaren vilket blev att ryckas upp lite från sin förra vardag för det blev nya klasskompisar,
nya tider, ny praktikplats.
Den vardagen togs ifrån mig då jag flyttade till min 2:a bostad i Shanghai och var tvungen att ”börja om” vad gäller att hitta i ett nytt område, hitta närmsta gym, närmsta affär, ny väg till skolan osv.
När jag kom in i den vardagen rycktes jag upp och började jobba istället för att plugga för att då åter börja på ny kula med nya människor, ny resväg varje morgon, helt nya tider och vanor, sätta sig in ett jobb med allt vad det innebär.
Ja jag känner mig trött, jag känner att det har
hänt för mycket de senaste 9 månaderna.
Det tar emot, men den här gången tror jag på en vetenskaplig teori
ang. mina déjà vu upplevelser.
Jag ser nu fram emot mitt schemalagda halvår och hoppas på
att det inte bjuder på allt för stora överraskningar.
Jag har redan ringat in vilka pass på gymschemat som jag ska gå på varje vecka.
Jag har redan köpt filmerna som jag ska se under detta halvår.
Jag har redan en bokhylla med böcker att läsa.
Idéer på kläder som skall sättas i verket.
Planer på resor som skall göras.
Detta halvår ska jag komma ikapp mig själv igen!
Bye bye spontanitet, välkommen ”samma tid och samma kanal”.
