Ellinor Sedig

Förord:

Jag har inte skrivit på ett tag pga av att jag har flyttat och därmed haft fullt upp.
En av anledningarna är också att jag har varit fly förbannad och inte velat blogga med risk för att häva ur mig något jag senare skulle ångra. Nu har jag samlat mig och nedan delar jag med mig av veckan som gått.

19/10 måndag

Jag tog beslutet att tacka ja till ett nytt boende. Det var aldrig tyst hemma, var det inte någon som tutade utanför så var det något som smällde. Annars kom oljudet inifrån i form av deras tjatter och musik samt smaskande när de åt. Jag sa till flera gånger men det blev ingen bättring. Sedan Lareina flyttade in förändrades även stämningen mellan mig och June. Det blev som mellan tre tjejer i åk. 3 på lågstadiet. De slutade säga hej då när de gick ut, de frågade inte om jag ville följa med osv. De bildade ett litet "team". Jag tog aldrig illa upp, ibland tyckte jag det var skönt att slippa säga "nej jag följer inte med". Vi uppskattade sällan att göra samma saker ändå.

Det var ändå ett svårt beslut att fatta då jag lämnade mina rumskompisar lite i sticket.
Jag rådfrågade ca 7 personer som alla sa samma sak:
Var egoistisk i detta fallet och flytta!

Både jag och June stod på kontraktet på den förra lägenheten. Kontraktet var på 1 år, vi hade betalat en månadshyra som garanti och uppsägningstiden var på 1 månad. Jag bröt kontraktet och därmed villig att ta konsekvenserna. Det som inte kändes ok var att Lareina flyttat in, hon hade inte något kontrakt och hade inte råd att ta över mitt rum. Jag försökte komma på lösningar, föreslog tusen saker men inget passade. Vi satt uppe halva natten och pratade. Hon kunde inte acceptera att någon annan flyttade in, inte heller June kunde acceptera detta. De kunde inte heller tänka sig att flytta då de inte trodde att de kunde hitta något lika billigt med samma avstånd till skolan. De kollade inte ens upp det, utan trodde bara. Dessutom var det obekvämt för dem att flytta nu när terminen har börjat. June föreslog att jag och hon ska betala en del av Lareinas hyra så hon har råd att bo kvar. Självklart var inte det att tänka på för min del men jag sa att jag förstår problemet och gör allt för att försöka komma på en lösning.
De var inte lätta att sammarbeta med...

Jag inser hur olika vi ser på pengar. För mig är det värt att förlora en garanti för att trivas. Deras vän som vantrivs i sin lägeneht kunde inte tänka sig att flytta in hos dem istället för mig pga att hon förlorar sin garanti. Dessa tjejer är rika, näst intill ekonomiskt oberoende.

På kvällen gick jag på avskedsmiddag för tjejen vars rum jag skulle ta över. Alla "flatmates" var med och jag hade jätte trevligt och tyckte att det skulle bli så roligt att flytta. Det är tre killar från Canada och Amerikat, de jobbar som engelskalärare och en som fotograf. De är i 25-års åldern. Lättsamma, lite nördiga och väldigt roliga. En av killarna åker till Hongkong i veckan för att ta emot ett pris som bästa student på sitt Universitet, 23 släktingar från Canada och Europa kommer närvara. Föräldrarna kommer även att närvara på våran Halloweenfest på söndag!

20/10 tisdag

Jag anmälde på skolan att ett rum är ledigt och de lovade att höra av sig om någon student söker nytt boende.

När jag kommer hem säger June och Lareina att jag inte får flytta. Att hyresvärden inte accepterar att jag flyttar. Jag ifrågasätter givetvis varför jag har betalat en garanti på kontraketet om jag inte får bryta det osv. Jag säger allt jag kan komma på för att för att de ska förstå att jag har rätt att flytta. Jag säger att jag gör allt för att hitta en ny rumskompis till dem men att dem inte sammarbetar med mig vilket gör det så svårt för jag känner inte till eller förstår kinesiska hemsidor för sådant. Jag blir hänvisad till "Chinese traditional". I Kina så bryr sig hyresvärden om dem som hyr. I detta fall vill inte hyresvärden att June bor med någon främling för att hon bryr sig om Junes säkerhet. Jag sa att det inte är mitt problem och att jag inte märkt av att hyresvärden brytt sig om min säkerhet alla gånger de glömt att låsa ytterdörren den senaste tiden. Dessutom var jag en främling för June när vi flyttade ihop. Jag ifrågasatte också varför det finns ett kontrakt om allt handlar om hur mkt hyresvärden bryr sig.

De är inte bra på att besvara frågor men de är bra på att prata bort dem.

De hotar med att ringa hyresvärden och boka ett möte,
jag säger att det är en bra idé och ber dem göra det.

Min lärare i kinesiska var helt på min sida i detta fallet när jag rådfrågade henne. Då min hyresvärd inte pratar engelska så skrev hon ett brev som framförde min vilja. Jag frågade även Isabelle hur jag skulle bete mig på mötet.
Hon sa "In China we have a saying: First be friendly then be angry".

Jag är så arg och frustrerad hela dagen för att jag blir motarbetad och oförstådd. Sedan blir jag arg när jag inte har kontroll. Även fast jag vet att jag har rätt enl. logiskt tänkande så kan jag inte vara säker på att samma regler gäller i Kina. Här är ingenting omöjligt. På kinesiska är "logic" snarlikt engelskans för att det är taget från engelskan pga att det inte existerar på kinesiska. Innebörden av ordet existear alltså inte. Här säger man "Chinese logic" vilket är något helt annat.

När jag kom hem på kvällen var det en spänd stämning. De var så sura på mig vilket jag förstår samtidigt som jag inte tycker att jag förtjänar det med tanke på att jag gör allt för att lösa problemet för dem även fast jag inte behöver.

Jag leker lite med elden och frågar om jag får berätta en historia för dem.
De lyssnar till min historia:

"Jag och min förra kille bodde i en lägenhet ihop. En dag kom vi fram till att vi ville gå skilda vägar. Jag flyttade hem till min mamma o pappa men han gillade verkligen lägenheten och han hade råd med den själv så han bestämde sig för att bo kvar. I annat fall hade han också blivit tvungen att flytta alt ha en inneboende. Vi båda stod på kontraktet, men efter att han gjort sitt val att bo kvar så tog han över det och betalade kommande hyror och räkningar själv. Vad tycker ni om den här historian?
Rätt eller fel?"

Efter det brakade helvetet loss... De fattade poängen men det här var tydligen en helt annan situation än den som vi befinn oss i.

1. Vi var ett par. Jag sa att det spelar ingen roll, vi båda stod på kontraktet och det är det som är poängen. De envisades med att han tog över kontraket för att vara en gentleman. Jag försökte förklara på flera olika sätt att så inte var fallet utan att han tog konsekvenserna av sitt beslut.

Kulturkrock: Senare fick jag veta att i Kina så står killen för allting när man flyttar isär. Vi anser att det som vi har betalat för är vårat, men så är det tydligen inte här utan här får tjejen allt av killen då man flyttar isär. Nu inser jag att det var ett dåligt exempel för att få dem att förstå. Men de skulle aldrig försöka förstå att det är annorluda i mitt hemland, det är en viktigt och avgörande orsak till varför jag inte kan bo med dem längre.

2. För 1000 gången blir jag hänvisad till "Chinese cultur". I Kina så bryr sig hyresvärden om dem som hyr.

De tror att jag är lättlurad och helt dum i huvudet som inte har frågat mig för. Jag hade vid det här laget frågat 3 kineser om denna situation som alla skrattat och sagt att i detta fallet är Kina som övriga världen.

Kulturkrock: I Kina handlar allt om pengar. Jag anser att jag har varit ärlig och sagt precis hur jag känner, förklarat precis varför jag flyttar osv. Jag har försökt hjälpa dem, sagt att jag mår dåligt över beslutet osv. Men allt de ser är att de förlorar pengar och gör allt för att undvika det, tom ljuga för att få mig att stanna.
Förståelse och medlidande = 0.

Jag fick inte svar på någon av mina frågor men jag fick mig en ordentlig utskällning för att vara egoistisk den kvällen. Åter med höga, gälla skrik. Jag är ovan vid att folk skriker åt mig och tog väldigt illa upp. Jag har vant mig vid att de låter som sälar "Uohh, uhh!" när de vill väcka min uppmärksamhet. Jag tycker det är otrevligt men har funnit mig i det under en lång tid istället för att säga "Du kan tilltala mig med Ellinor".
Jag sa att mitt straff för att vara egoistisk och bryta kontraktet är att förlora garantin och jag kan ta det pga av att det är mer värt för mig att trivas och känna mig "hemma" någonstans samt bo med folk som kan ta och ge kritik på ett bra sätt. Att kunna sova om nätterna är också viktigt för att jag ska må bra. Jag står för att jag är egoistisk och tigger om förståelse. Jag fick höra att jag inte försöker förstå dem, jag sa att jag förstår precis men att de är dem som inte samarbetar och jag måste i detta fallet tänka på mig själv men tillsammans måste vi hitta en lösning.

Jag sa att jag alltid försöker förstå dem, att det är dem som inte försöker förstå mig. Jag tog upp köks-exemplet igen och fick åter en utskällning för att jag flyttat på hennes grejer (!!!). Hon skrek på mig att hon känner att jag aldrig har respekterat henne, när jag lugnt bad henne ge ett exempel på det så smällde hon igen dörren till sitt rum efter att ha skrikit att hon inte vill prata mer med mig. När jag skrek tillbaka att det är precis det jag menar; du försöker inte ens förstå att i mitt hemland är det snällt att flytta på saker som man riskerar att slå sönder!!!
Sedan brast jag i gråt av ilska och trötthet.

Det är en så låg nivå och jag hugger i sten
(men tillskillnad från Lars Winnerbäck så börjar jag inte se en kontur)

21/10 onsdag

Jag flyttar lite grejer under dagen och jag inser att jag kommer att älska mitt nya hem.
Det är en två våningslägenhet på övertsta våningen i ett hus. Jag möblerade om i rummet och började sätta en personlig prägel. Jag bor på 21:a våningen. Det bästa med mitt rum är att jag har ett fönster man kan sitta i och titta ut över staden. På övervåningen finns ett till sovrum, toalett och ett arbetsrum som jag får pga att ingen annan använder det. Övervåningen är som en balkong man kan stå på och titta ner på undervåningen. Räckena är pråliga, näst intill smaklösa. Jag gillar det. Killarna säger att jag får "gå loss" i lägenheten med mina grejer. Det var flera killar som ville flytta in men de ville ha en tjej för att få lite ordning, reda och uppförande.
För den som tror att jag åter kommer att störa mig på att det är "orent" har fel för vi har städ-, disk- och tvätthjälp 3gg/v.



På kvällen var det avtalade mötet med hyresvärden.
En klasskompis till mig var med som tolk. Jag förstod ju att June och Lareina annars skulle översätta som de ville för att förhindra att jag flyttar. Till min glädje så är hyresvärden på min sida, hon säger att jag är vacker och snäll, hon säger även att jag har gått ner i vikt. Sedan sa hon det viktigaste: att hon inte såg några problem med att jag flyttar. Jag inser då för första gången att de ljugit för mig hela tiden för att jag ska stanna kvar för att det är bekvämast för dem. De har även ljugit om att det var okej för hyresvärden att Lareina flyttade in, därmed är garantin redan förbrukad för att de bröt kontraktet före mig.
Hyresvärden var arg på dem och inte på mig. Snopet. De förlorade ansiktet.

---

22/10 torsdag

Under 8 månader har jag och June bott ihop. För henne var pengar värt mer än våran vänskap. Åter igen så poängterar jag att hon är rik, rik som ett troll. Vänskapen existerar inte längre.

Under 8 månader har jag fått lov att använda Junes vattenkokare i köket. Den flyttades in på hennes rum. Hon tog även in tvålen från badrummet till sitt rum.

Varje gång jag var i vardagsrummet/köket så gick hon in på sitt rum och låste dörren.

På morgonen när de gick till skolan stod fortfarande deras ägg och kokade på spisen, jag rusar efter och säger till med sur min.

När jag kommer hem sent på kvällen är ytterdörren öppen. Det var inte första gången detta inträffade.

Jag längtar efter mitt nya hem.

---

23/10 fredag

Jag flyttar sista lasset.

Jag känner mig fruktansvärt motarbetad i denna löjliga situation, som jag tillslut "vann" men som ablsout inte hade behövt sluta så här. Det är en så låg och barnslig nivå i hur de behandlar situationen, jag orkar inte gå in på alla detaljer.

Jag tog med mig precis allt som var mitt, även saker som jag inte behövde och ärligt talat så var det enbart för att djävlas. Jag krävde även pengar för den ram som de råkat göra sönder för mig för länge sedan.
Då sa de "We didn't know swedish people treated friends like this."
Förlåt Sverige!

När jag skulle stänga dörren för sista gången tilltalar June mig för första gången på länge: "Glöm inte dina sopor".
Jag säger att det inte bara är mina sopor. Ack så fel jag hade. När jag tittar i soppåsarna så har de samlat och sparat alla mina sopor under veckan dvs mina bananskal, äggskal, använda förpackningar osv i enskilda påsar.

Jag varken skrattar eller gråter, jag kände mig ganska apatisk.
Jag hör inte hemma på den här nivån.

---

24-25/10

Jag har fått en nystart i Shanghai.
Som sagt: "När nya dörrar öppnas så smäller jag igen gamla".

Jag har sovit ut för första gången på 2 månader.

Skylten utanför huset:



Jag och Therese har jobbat en del i helgen.
Jag känner att jag behöver engagera mig i något och det hon har att erbjuda är riktigt kul.

Jag haft fullt upp med att packa upp och få ordning. Jeremy som också bor på övervåningen förstår inte hur jag och min lilla kropp har klarat av att möblera om säng, skrivbord och garderob helt själv flera gånger om. Nu är det bara nya gardiner och kuddar till mitt mys-fönster som saknas. En symaskin till mitt arbetsrum hade inte varit fel heller...

---

Efterord:

Jag vet att både June och Lareina hatar mig. De har talat sitt tydliga språk. Jag tar inte åt mig, först gjorde jag allt för att lösa problemet, jag hade dåligt samvete och ville fortsätta vara vänner. Men det är inte lätt när man blir motarbetad och oförstådd. "First be friendly then be angry".  Jag tänker aldrig mer utsätta mig för något liknande.

Jag har varit arg och full av hat hela veckan, jag har aldrig tidigare känt såhär. Men jag tror att hat någonstans grundar sig i okunskap. Dagens kinesiska lektion bestod därför mer av kultur/samhälle än språk. Nu förstår jag varför de agerade som de gjorde, jag kan acceptera det och lämna det bakom mig. Jag känner ingenting mot dem personligen och tar inget personligt av det som inträffade. Men de kommer aldrig att förstå varför jag agerade som jag gjorde. De har ingen livserfarenhet alls. De har aldrig varit utanför Kinas gränser och mött en annan mentalitet. Jag tycker mest synd om dem och känner tacksamhet för att jag är öppensinnad och har fått växa upp i en annan värld än deras.

Amen.

---